Dagis...

Nu när oskar kommer hem. Så har vi bestämt att han ska börja hämta albin på dagis. Fram till att albin går på ledighet. Det käns väldigt skönt för min kropp. För det käns som det är bra om jag vilar upp min kropp så gått det går den sista månaden.

Det fins en fröken där som altid frågasätter. Varför han inte ska äta mellanmål. Jag säger altid samma ska. För att han ska äta middag! För hon tycker att han är inte överviktig men det vet jag väl ändå. Och han är ju så hungrig till lunch. Men jag tycker det är bättre att han äter middag än mellanmål. För äter han mellanmål äter han ingen middag han kastar bara ned den på golvet. Det komiska i det hela är att hon säger att dom viktiga målen är frukost, lunch och middag. Jag vet att jag kan mer än henne om saken. I bland undrar man väm som bestämmer över ens barn? Dagis personalen eller vi som föräldrar? Hon avslutar altid med att säga vi gör som du vill. Men varför ens diskutera saken då? Behöver jag ens säga att denna fröken inte är min favorit? För hon frågasätter nästan alt jag vill.

Jag och Oskar diskuterar altid igenom sakerna som angår dagis innan jag säger nått till dom.


Kram